Innehållsförteckning
Får polisen fråga om personuppgifter?
Polisen behandlar personuppgifter i utredningsverksamheten till exempel; när någon är misstänkt i en utredning om brott, exempelvis i en förundersökning, när någon anmäler brott (via internet, telefon eller på plats), när någon hörs som vittne i en brottsutredning.
Har polisen mitt DNA?
I utredningsregistret registreras dna-profiler från personer som är skäligen misstänkta för ett brott där fängelse ingår i straffskalan. Dna-profilen gallras från utredningsregistret när det inte längre finns några misstankar i misstankeregistret eller när profilen flyttas över till dna-registret.
När får polisen fråga om legitimation?
Enligt PL 14 ska särskild anledning föreligga för polisen att anta att du är efterspanad eller efterlyst och med stöd av lag skall berövas friheten vid anträffandet, för att du ska vara tvungen att identifiera dig. Vägrar du i sådana fall att visa id kan polisen omhänderta dig för identifiering.
Får polisen fråga efter leg?
Polisen kan begära din legitimation om du till exempel misstänkts för ett brott se 14§ polislagen här. Det finns ett krav på att polisen ska ha särskild anledning att anta. Det krävs med andra ord ett lagstöd från polisens sida och om du inte är misstänkt för något brott saknas lagstöd.
Hur länge har polisen mitt DNA?
Vad gäller uppgifter i DNA-registret, ska dessa i huvudregel tas bort senast när uppgifterna om den registrerade, tas bort i belastningsregistret (4 kap. 7§ första stycket polisdatalagen). Uppgifter i spårregistret (register över spår när gärningsmannen är okänd) gallras vanligtvis efter 30 år (4 kap.
När tar polisen DNA-prov?
Den lag som begränsar grundlagsskyddet vad gäller DNA-prov är bl a rättegångsbalken 28 kap 12 §. Vidare framgår av 28 kap 12 a § att polisen enbart får utföra DNA-prov på person som skäligen misstänks för ett brott på vilket fängelse kan följa, dvs där fängelse finns med i straffskalan.