Hur bör chefen hantera kostnader för åtgärder som förbättrar arbetsmiljön?
Arbetsmiljön i verksamheten har ekonomiska aspekter. Kostnader för kvalitetsbrister beror många gånger på brister i arbetsmiljön. Sjukfrånvaro som beror på brister i arbetsmiljön innebär också kostnader. Dessa kostnader kan man göra en grov uppskattning av.
Vad är en skyddsrond?
På en fysisk skyddsrond undersöks till exempel inomhusmiljö, kemikaliehantering, buller, ergonomi, första hjälpen-utrustning och belysning. Man kan också titta på arbetsplatsens rutiner för att säkerställa att dessa är aktuella, följa upp tillbud och kontrollera att vidtagna åtgärder haft avsedd effekt.
Vilka policys måste finnas?
Enligt lag måste arbetsgivare bland annat ha en arbetsmiljöpolicy. En policy eller en riktlinje anger en viljeinriktning för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för arbetsgivarens beslut och styrning. På vissa områden är det reglerat i lag att arbetsgivaren ska ha någon form av dokumentation.
Vad ska chefen göra om det saknas resurser för att förebygga en allvarlig risk för olycksfall?
Det kan ibland finnas behov av resurser som inte finns inom företagshälsovården. I dessa situationer kan arbetsgivaren behöva anlita annan sakkunnig hjälp. Det är viktigt att arbetsgivaren samverkar med företagshälsovården. Arbetsgivaren har dock alltid kvar sitt ansvar för arbetsmiljön.
Vilka ska med i en skyddsrond?
SVAR: Det är arbetsgivaren som ”äger” skyddsronden och genomför den, ihop med skyddsombudet. Har ni bara ett skyddsombud, behöver en ersättare väljas. Det framgår av Arbetsmiljölagen (kap 6, §2) att ersättare bör utses, just för att täcka situationer liknande er.
Hur ska en skyddsrond göras och varför är den viktig?
Skyddsronder ska genomföras minst två gånger per år. Skyddsombud ska medverka och handlingsplaner dokumenteras. Vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond. Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna.