Innehållsförteckning
Hur kan Kväveatomer tillsammans bilda en molekyl?
I slutet av filmen visas hur syreatomer respektive kväveatomer också kan slås ihop. Detta sker genom att de delar på två respektive tre elektronpar. Då uppstår bindningar som kallas dubbel- respektive trippelbindningar.
Vad är ett bindande elektronpar?
Kovalent bindning kallas också elektronparbindning. Det är antalet fria elektronpar som avgör hur många andra atomer en atom kan binda med elektronparbindningar; till exempel kan kol binda fyra andra atomer, syre två andra och väte en annan atom. En molekyl som har en eller flera oparade elektroner kallas radikal.
Hur bildas en kovalent bindning mellan väteatomer?
En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig. I klassisk atomfysik beskrivs det som att det yttersta elektronskalet fylls.
Vilka egenskaper är utmärkande för ämnen med molekylbindning?
Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som har gasform vid rumstemperatur är det vanligt att dela på elektroner till exempel syre, kväve, väte, fluor och klor. Atomerna sitter då ihop två och två.
Hur går det till när två väteatomer binds samman?
Väteatomerna binds till syreatomen med kovalenta bindningar, dvs. varje väteatom delar ett elektronpar med syreatomen. En fri syreatom har sex elektroner i sitt yttersta skal. I vattenmolekylen har syreatomen också del i de två väteatomernas elektroner och omges alltså av en elektronoktett.
Mellan vilka ämnen bildas Molekylbindningar?
Molekylbindning kallas också kovalent bindning eller elektronparbindning. Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som har gasform vid rumstemperatur är det vanligt att dela på elektroner till exempel syre, kväve, väte, fluor och klor.