Innehållsförteckning
Hur mycket får jag låna Landshypotek?
Hos oss på Landshypotek Bank kan du ansöka om bolån upp till 75% av bostadens värde, förutsatt att din privatekonomi tillåter det. Det innebär att du måste ha minst 25% i kontantinsats om du ska köpa en bostad.
Vad menas med bottenlån?
Bolånet delades upp Man kan säga att bottenlånet då stod för den säkra delen av bolånet och topplånet för den mindre säkra. Bottenlånet, som ofta låg omkring 75 procent, hade bostaden som säkerhet. Bottenlånets ränta var lägre än topplånets, och går att jämföra med de bolåneräntor vi har idag.
Vad ligger bolåneräntan på idag?
Snitträntor – våra genomsnittliga bolåneräntor
- år. 1,54 %
- år. 1,82 %
- år. 2,05 %
- år. 2,20 %
- år. 2,27 %
- år. 2,46 %
- år. 2,41 %
- år. 2,58 %
Vad är ett hypotekslån?
Hypotekslån är lån där banken har någon form av pant som säkerhet för att låna ut pengar. Mindre risk för långivaren innebär vanligtvis lägre kostnad för dig som lånar. Bostaden är den vanligaste formen av hypotek och då kallas lånet för bostadslån.
Vilken bank lånar ut mest pengar?
Danske Bank och SEB är det två storbankerna som på pappret kan bevilja högst bolån i förhållande till årsinkomst. Avanza tillåter ett skuldtak på 6x, de beviljar dock inte egna bolån utan det är bara möjligt att flytta sitt befintliga bolån dit. I skuldkvoten kan bankerna även räkna in dina andra skulder.
Hur mycket får man ha i bottenlån?
När du tecknar ett bolån kan du låna upp till 85 procent av den nya bostadens värde. Av dem är 75 procent bottenlån, den största delen av ditt bolån, och 10 procent topplån. Topplån har oftast en högre ränta än bottenlån.
Hur stor är ränteavdraget?
Hur stort är ränteavdraget på bolån? Du får göra avdrag med 30 % av dina räntekostnader, upp till 100 000 kronor. Om du har räntekostnader som överstiger 100 000 kronor, är ränteavdraget 21 % på den delen. Storleken på ditt ränteavdrag beror på lånets storlek och på vilken bolåneränta du har.
Vad händer med boräntorna?
Du har säkert märkt att boräntorna både kan sänkas och höjas då och då utan att Riksbanken har ändrat sin reporänta. Det beror på att marknadsräntorna påverkas i förväg av förväntningar om vad Riksbanken kommer att göra längre fram, men också till följd av ändrade konkurrensförhållanden.