Innehållsförteckning
När slutade kyrkan styra skolan?
Däremot skedde en stor förändring i relationen kyrka-stat-skola i samband med 1919 års läroplan. Sverige genomgick stora förändringar även vad gäller demokratiskt styre vid denna tid. De många frikyrkorna i landet krävde att få inflytande över undervisningen i kristendomskunskap och fick det till slut år 1919.
När slutade man sjunga psalmer i skolan?
År 1965 började man använda det icke-religiösa begreppet gemensam samling. Äldre, troende och mer konservativa lärare kunde hålla fast vid den kristna morgonsamlingen med orgelackompanjerad psalmsång och bön långt in på 1970-talet, men med 1980 års läroplan blev grundskolans konfessionslösa karaktär ännu tydligare.
Får man sjunga nationalsången i skolan?
Ingår till och med i läroplanen Men, det är inte bara så att det är tillåtet att sjunga nationalsången i skolan. Man måste faktiskt lära sig den.
Hur förändrades kyrkans inflytande över skolan under 1800 och 1900 talen?
I mitten av 1800-talet blev läroverken bredare och det gick att välja bort klassiska språk, vilket innebär att näringsidkarna hade tagit en del kontroll över den kyrkliga undervisningen. Detta förstärktes när reallinjen kom och läroverken var definitivt inte en skola enbart för att bilda präster längre.
Vad menas med icke konfessionell?
Icke-konfessionell inriktning definieras som verksamhet där det inte får förekomma konfessionella inslag som initieras och genomförs av huvudmannen. Konfessionell inriktning ska anmälas.
När blev det tillåtet att gå ur Svenska kyrkan?
Från 1860 blev det möjligt att lämna Svenska kyrkan för att gå över till ett annat av staten godkänt kristet samfund. I och med religionsfrihetslagen 1951 blev det helt fritt att lämna Svenska kyrkan utan att gå över till annat samfund. Det infördes också en möjlighet att fritt bilda trossamfund.
Hur tog kungen hjälp av kyrkan för att få makten om landet?
Under medeltidens första århundraden pågick ständiga strider om tronen. För att vinna egna fördelar samspelade kyrkan och kungamakten. I kröningsakten bands de både parterna vid varandra genom förpliktelser om ömsesidigt beskydd. Kungen gav kyrkan jordegendomar och i gengäld blev kungen ”konung av Guds nåde”.