Innehållsförteckning
- 1 Vad är ett materialistiskt perspektiv?
- 2 Hur kan man använda historia?
- 3 Vad är Mentalitetshistoria?
- 4 Vad har statyer för historiebruk?
- 5 Vad kan det få för konsekvenser att använda historien för sina egna syften?
- 6 Hur kan historia användas som ett maktmedel?
- 7 Vad är det för skillnad mellan historia och det förflutna?
- 8 Vilka olika historiebruk finns det?
- 9 Hur kan historiebruket påverka?
Vad är ett materialistiskt perspektiv?
Materialism – Idealism En författare som har en materialistisk historiesyn anser att ekonomi och andra materiella aspekter är den främsta drivkraften bakom historiska förändringar. En sådan författare skulle t. ex. betona ekonomiska faktorer som de viktigaste orsakerna till Sveriges industrialisering.
Hur kan man använda historia?
Historia används ständigt, i många olika sammanhang och i många olika syften. I allt från gatunamn till reklam och film på TV, i skolans läroböcker och på Internet. Hur och varför historia används kallas för historiebruk. Historiebruk kan delas in i ett antal olika kategorier utifrån vilket syfte som användandet har.
Vad är Mentalitetshistoria?
Intresset för historisk psykologi ledde fram till formuleringen av det som under 1960- och 70-talen kom att presenteras som mentalitetshistoria. Med mentalitetet (mentalité) förstods föreställningar som inte var helt medvetna, som delades av grupper av människor och som förändrades långsamt.
Vem skriver historien?
Det förflutna innefattar allt som hänt tidigare innan nuet. Medan historia består av allt som finns återberättat skriftligt eller muntligt om det förflutna. Historia ska därför betraktas som en berättelse om det förflutna. Historia är därför andra människors – historikers – tolkning av det förflutna.
Hur används historia i nutida politisk propaganda?
Historia har alltid använts som maktmedel i den politiska debatten. Att använda historiska referenser kan göra det lättare för en person eller grupp att få fram sitt budskap. Historiebruk i detta sammanhang kan t.
Vad har statyer för historiebruk?
Man reser statyer av monarker, politiker eller idrottsmän, man namnger gator och vägar efter kända personer eller tidigare näringar i området och man använder historiska referenser för att få fram sitt budskap i en politisk debatt. Historiebruket kan ofta ha en mytisk eller symbolisk funktion.
Vad kan det få för konsekvenser att använda historien för sina egna syften?
Individer och grupper använder sig ofta av historia som ett verktyg för att få stöd för egna åsikter, berätta hur de vill uppfattas av andra eller även för att döma eller kritisera andra människor. Historia kan också användas för att främja sammanhållning inom den egna grupp.
Hur kan historia användas som ett maktmedel?
Vad menas med Historieanvändning?
I de flesta arbetsområdena i ämnet historia jobbar vi med förmågorna: kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap (att förstå historiska källor och att värdera källorna trovärdighet).
Vad har vi lärt oss av historien?
”Historia lär oss om världar som inte liknar vår egen. Historia låter oss möta människor vi inte annars skulle mött, se samhällen som skiljer sig från vårt och hur dessa vuxit fram över tid som har gått.
Vad är det för skillnad mellan historia och det förflutna?
Historia är inte det förflutna. Historia handlar förstås om det förflutna, men den säger ofta minst lika mycket om den tid som den skrivs i som om den tid den försöker beskriva.
Vilka olika historiebruk finns det?
Historien kan brukas och missbrukas
- Vetenskapligt historiebruk. Förhåller sig till den vetenskapliga bilden av historien.
- Kommersiellt historiebruk.
- Existentiellt historiebruk.
- Moraliskt historiebruk.
- Ideologiskt historiebruk.
- Politiskt-pedagogiskt historiebruk.
- Icke-bruk av historia.
Hur kan historiebruket påverka?
Moraliskt historiebruk lyfter fram, granskar och ifrågasätter orättvisor i historien, framförallt mot olika minoriteter och andra utsatta grupper. Syftet blir att ifrågasätta den gällande versionen av en viss historia för att återupprätta en enskild individ eller grupper av människor.
Vad har vi lärt oss från andra världskriget?
Här brukar man lyfta fram andra världskriget som exempel. Man förde två världskrig inom 30 år, vilket var väldigt förödande för hela världen. Om vi ser särskilt på Västeuropa, så var den europeiska integrationen ett direkt svar på vad som hade hänt för att undvika att krig skulle utbryta igen.
Varför lär vi oss historia i skolan?
Varför är det så? Om vi inte har kunskap om dåtiden, så förstår vi inte nutiden och kan inte fatta beslut om framtiden. Genom att läsa historia, så får vi veta vad som har hänt i samhället och då kan vi också fylla i minnesluckorna så att vi förstår nutiden och kan fatta beslut om vad vi vill ha i framtiden.