Innehållsförteckning
Vad menas med att stå i zenit?
Zenit är den tänkta punkt på himlavalvet som befinner sig rakt upp från betraktaren, med andra ord 90° över astronomiska horisonten (se bild). När solen står i zenit (vilket bara kan inträffa mellan vändkretsarna) skiner solstrålen rakt ned och då kastar exempelvis en flaggstång ingen skugga.
Hur många gånger per år står solen i zenit vid ekvatorn?
Jo, precis. Mellan vändkretsarna kommer solen att stå i zenit någon gång på året.
Vad är motsatsen till zenit?
Nadir är motsatsen till zenit. I zenit är den tänkta punkten på himlavalvet 90° över horisonten, i nadir 90° under densamma. Ordet nadir kommer från arabiska نظير (naẓīr) och betyder ”motpart”.
Hur påverkar att solen står i zenit vid ekvatorn de globala Cirkulations cellerna?
Eftersom solen kan stå i zenit vid ekvatorn blir luften mycket varm. Den varma luften suger åt sig vattenånga. När den varma luften stiger och kyls ned sjunkef mättnadsfuktigheten (den maximala mängden vattenånga en luftmassa kan innehålla) och vattenångan kondenserar och blir till nederbörd.
Vad år sommarsolstånd och vintersolstånd?
Vid vintersolståndet lutar jordaxelns norra del maximalt bort från solen, vilket medför att det norra halvklotet alltså får sin kortaste dag och längsta natt. På motsvarande sätt står solen som högst på himlen vid sommarsolståndet, som vanligen inträffar den 22 juni (läs mer på sidan Midsommar Öppnas i nytt fönster.).
När står solen i zenit vid Södra Vändkretsen?
Det kallas för sommarsolståndet. Det är vid denna tid som solen står allra högst på norra halvklotet. Vid södra vändkretsen står solen i zenit omkring den 21 december. Det kallar vi för vintersolståndet.
Vad är sommarsolstånd och vintersolstånd?
Hur är klimatet vid jordens Vändkretsar?
Längs de två vändkretsarna går två ökenbälten runt jorden. Dessa uppstår på grund av de högtryck som ofta råder runt vändkretsarna och stöter bort nederbördsområden.