Innehållsförteckning
Varför blir dementa arga?
Symtomen är ofta en reaktion på en oförmåga att kunna bearbeta information och förmedla sig. Symtomen innebär ofta stort lidande för personen med demenssjukdom och kan även innebära svårigheter vid bemötande för anhöriga och vårdpersonal. Särskilt agitation och aggressivitet ställer stora krav på omhändertagandet.
Vad ska man tänka på när man jobbar med dementa?
Här kommer några tips på hur du kan göra när du umgås och pratar med en person som har en demenssjukdom:
- Ha tålamod.
- Acceptera att personen kommer att missa tider, upprepa sig eller glömma saker.
- Påpeka inte brister och påminn inte om tillfällen när något har gått dåligt.
- Berätta i stället för att ställa frågor.
Vilka frivillig intresseorganisationer samt stödgrupper som finns och vad dom erbjuder för personer med demens och deras anhöriga?
Rådgivning och stödgrupper Några av de föreningar som finns är Demensförbundet, Alzheimer Sverige, Anhörigas riksförbund och Föreningen för unga anhöriga. Dessa erbjuder stöd och utbildning. Alzheimer Sverige har också en telefonlinje dit du kan ringa för att ställa frågor och prata.
Kan dementa bli bättre?
Demens innebär att du på olika sätt får svårt att minnas och att tolka din omgivning. Det går inte att bli frisk från en demenssjukdom, men det finns mycket stöd att få. Det finns flera olika demenssjukdomar. Den vanligaste är Alzheimers sjukdom.
Kan demens börja med ilska?
Oprovocerad aggressivitet kan vara första tecken på demens ex. i en omvårdnadssituation. Märker man ett socialt avvikande eller kriminellt beteende hos en person som tidigare varit skötsam, ska man vara uppmärksam och hjälpa personen till kontakt med läkare, då det kan vara ett första tecken på en demenssjukdom.
Vad Bor man tänka på när man ger information till en person med demenssjukdom?
Här kommer några tips som kan vara bra att tänka på.
- Var en god lyssnare och försök förstå vad han/hon vill säga.
- Prata aldrig förbi eller ”över huvudet” eller påpeka brister inför andra.
- Undvik att prata om sådant som kan ge obehagskänslor.
- Tänk på att känslan av trygghet och samhörighet kan förmedlas utan ord.
Vad är viktigast att tänka på när man anordnar aktiviteter för personer med demenssjukdom?
Aktiviteten ska givetvis anpassas efter vad personen klarar av. Fysisk aktivitet och utevistelse har högsta prioritet (prioritet 1). Möjligheten att få vistas utomhus är en viktig del av en god boendemiljö. för personer med demens i särskilt boende får en medelstark rekommenda- tion av Socialstyrelsen.
Vilka frivilligorganisationer finns för närstående?
Frivilligorganisationer som Röda Korset och pensionärsföreningar gör ofta betydelsefulla insatser för att stödja närstående. Vissa kommuner och stadsdelar erbjuder också ett webbaserat nationellt anhörigstöd, där man dygnet runt kan tala med andra anhöriga.
Vad gör Frivillighetsorganisationer?
Syftet med FRG är att ge tillgång till extra personalresurser om kommunen drabbas av en kris. Man kan till exempel hjälpa till med evakueringar, informationsspridning och andra praktiska saker som att dela ut vatten om kommunen drabbas av problem med vattenförsörjningen.
Hur beter sig en dement person?
En person med demenssjukdom kan känna sig orolig eller upprörd och behöver kanske gå omkring för att motverka rastlösheten. Ofta känner inte personen igen sig i sitt eget hem, utan är ständigt på väg hem. Det här kan göra att personen känner sig otrygg och konstant följer efter en personal.
Hur snabbt försämras demens?
Vid blodkärlsrelaterad demens kan besvären komma snabbt. Sedan utvecklas ofta sjukdomen i etapper. Tillståndet kan vara stabilt under ett halvår till ett år och sedan snabbt försämras. Vilka besvär som blir tydligast vid blodkärlsrelaterad demens beror på vilken del av hjärnan som är skadad.
https://www.youtube.com/watch?v=2feErAh8tvA