Innehållsförteckning
- 1 Varför kom Fornsvenskan?
- 2 Varför är Västgötalagen viktig i svensk språkhistoria?
- 3 Varför lånade vi in så många latinska och grekiska ord under Fornsvenskan ge exempel?
- 4 Vad är speciellt med äldre fornsvenska?
- 5 Varför ska man läsa språkhistoria?
- 6 Vilka språk påverkade Nysvenskan?
- 7 Varifrån lånade vi ord under Fornsvenskan?
Varför kom Fornsvenskan?
På medeltiden kom kristendomen till Sverige och förde med sig det latinska alfabetet. De latinska bokstäverna användes mycket av kyrkan, kungamakten och de lärda, vilket gjorde att runskriften försvann. Det nya skrift- och talspråket kallas för fornsvenska.
Varför är Västgötalagen viktig i svensk språkhistoria?
Allra först kom västgötarnas lagar år 1225; ”Äldre Västgötalagen”. Vid mitten av 1300-talet kom den första rikssvenska lagboken, ”Magnus Erikssons landslag”. På den här tiden fanns det inga regler för hur man skulle stava eller skriva; man skrev ungefär som man talade.
När började Fornsvenskan?
De följande perioderna, när källorna främst består av handskrifter med latinska bokstäver, kallas klassisk fornsvenska (ca 1225–1375) och yngre fornsvenska (ca 1375–1526). Under den klassiska fornsvenska perioden etablerar de medeltida landskapslagarna ett skriftligt svenskt lagspråk.
Varför lånade vi in så många latinska och grekiska ord under Fornsvenskan ge exempel?
Varför lånade vi in så många latinska och grekiska ord under fornsvenskan? Vi lånade in många latinska och grekiska ord eftersom Sverige kristnades. Dessa ord handlade därför oftast om kyrkan som ex altare, biskop och kristen. Ge exempel på tyska låneord.
Vad är speciellt med äldre fornsvenska?
Klassisk fornsvenska eller äldre fornsvenska var den fornsvenska som talades 1225–1375. Den kallas klassisk fornsvenska för att språket var relativt stabilt och att de nedärvda ljud- och formsystemen var relativt väl bevarade. Den klassiska fornsvenskan hade också tämligen få lånord.
Vilket språk påverkade Fornsvenskan?
Från början (före år 1000) var svenskan en av många dialekter i urnordiskan. Det talades alltså ett gemensamt språk i Norden – det fanns bara geografiska variationer av samma språk: alltså dialekter. Ur urnordiskan bildades runsvenskan och ur den runskriften som i sin tur var påverkad av det latinska alfabetet.
Varför ska man läsa språkhistoria?
Historia och i synnerhet språkhistoria är ett mycket viktigt ämne, eftersom det lär oss om världen, vårt land, våra samhällen och hur dessa blev vad de är idag. Det är därför också en mycket viktig del i undervisningen för de som vill lära sig svenska online eller på plats i en skola.
Vilka språk påverkade Nysvenskan?
Äldre nysvenska 1526 – 1732
- Reformationen. I slutet av 1400-talet kom boktryckarkonsten till Sverige, men det var på 1500-talet som det slog igenom.
- Bibelspråket. Tidigare hade latin varit språket som talades i kyrkorna, men nu tog svenskan över.
- Rikssvenskan.
- Tyskt och franskt inflytande.
Vilka tre språk påverkar Fornsvenskan och bidrar med lånord inom vilka områden kommer lånorden?
Inom vilka områden kommer lånorden från respektive språk? Framförallt latinet och grekiskan (som bidrog med ord relaterade till religion) samt tyskan. Tyskan påverkade svenskan till följd av Hansan, alltså är många ord relaterade till handel, juridik och hantverk.
Varifrån lånade vi ord under Fornsvenskan?
Vi lånade många ord från latin och grekiskan under den här tiden. Många av orden vi lånade hade med kyrkan at göra som t. ex kyrka, präst, biskop, brev, källare och klocka. De latinska och grekiska orden vi lånade var ändå inte i närheten av mängden tyska ord.