Innehållsförteckning
Vilka grundämnen bildar oftast molekyler?
En molekyl kan bestå av bara ett grundämne. Syre, som förekommer i luft, är en molekyl, som består av två syreatomer. Molekyler, som består av flera grundämnen, d.v.s. kemiska föreningar, kan vara små. Vattenmolekylen är en liten molekyl, som består av två väteatomer och en syreatom.
Hur skriver man en molekyl?
Flera atomer bildar tillsammans en molekyl. Då sitter två eller flera atomer ihop. En del molekyler kan vara rätt så enkla. Två syreatomer bildar till exempel en syrgasmolekyl, som har den kemiska beteckningen O2.
Hur bildas en molekylbindning?
Molekylbindning kallas också kovalent bindning eller elektronparbindning. Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som har gasform vid rumstemperatur är det vanligt att dela på elektroner till exempel syre, kväve, väte, fluor och klor.
Hur är en molekyl uppbyggd?
En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar. En molekyl kan variera i storlek från två atomer, såsom H2 (vätgas), till tusentals atomer i makromolekyler som proteiner, nukleinsyror eller syntetiska och naturliga polymerer.
Vilka ämnen bildar Molekylföreningar?
Molekylföreningar : Molekylföreningar bildas vid reaktioner mellan icke-metaller. Vatten är en molekylförening som består av syre och väte, två icke-metaller. Atomerna i föreningen delar på elektronpar för att få fullt elektronskal .
Vad uttrycker en empirisk formel?
En empirisk formel anger förhållandet (med minsta möjliga heltal) mellan antal atomer av de olika slagen i en kemisk förening. En molekylfomel anger det verkliga antalet atomer av olika slag i en molekyl av ämnet.
Vad används empirisk formel till?
En empirisk formel beskriver förhållandena mellan de olika atomslagen i en molekyl. Den säger dock ingenting om hur stor molekylen är, utan beskriver endast förhållandet mellan atomerna. Ett sätt att få fram dessa värden är genom analytisk kemi då man kan bestämma de relativa beståndsdelarna i molekyler.