Vilka hjalpmedel finns for den som har svarigheter kring kost?

Vilka hjälpmedel finns för den som har svårigheter kring kost?

I en tidig fas ska nutritionsbehandling erbjudas på bästa möjliga sätt, ut ifrån behov och önskemål. I en sen fas prioriteras psykosocialt stöd kring måltider och matintag för både patient och närstående. I livets slutskede kan tillståndet medföra att kroppen inte längre kan utnyttja näring normalt.

Vad ska man tänka på när man matar en person?

Tänk på att:

1. ge lämplig tuggstorlek.
2. mata i lagom takt, anpassad efter den enskildes förmåga.
3. berätta vad som händer.
4. inte samtala med den enskilde vid risk för aspiration eller om koncentrationssvårigheter föreligger.
5. sitta still och vara fokuserad på den du matar.

Vilka risker kan finnas när en person äter?

Mat ger kraft till motion Då ökar också risken för skador vid fall. Rätt kost kan dock verka förebyggande; skelettet stärks och muskelförtviningen kan bromsas. Går man ner mycket i vikt påverkas också de inre organen och immunförsvaret negativt. Risken ökar för att bland annat utveckla trycksår.

Vilka är de tre Grundkosterna?

ESS-gruppen har kommit fram till att i varje äldreboende och sjukhus bör erbjudas tre grundkoster, SNR, A, E-kost. Där SNR står för svenska näringsrekommendationer, A-kost för allmän kost för sjuka och E-kost för energi och proteinkost.

Vad händer med lukt och smaksinnet när vi blir äldre?

Maten smakar annorlunda när lukt- och smaksinnet försämras. Även om de flesta äldre kan särskilja grundsmakerna sött, salt, surt, bittert och umami så behövs ökad koncentration av dem – men svamparom och kaneldoft känner vi hela livet.

Vilka redskap kan vi använda för att bedöma en patients näringsbehov?

Exempel på faktorer att ta hänsyn till vid utredning är:

• hälso- och sjukdomshistoria.
• BMI och viktförändringar.
• mat-, vätske- och näringsintag, antal mål per dag och nattfastans längd.
• tugg- eller sväljningssvårigheter, mun och tandstatus.
• levnadsförhållanden, psykosociala faktorer, exempelvis ensamhet och nedstämdhet.

Vilka olika koster finns det?

Kost

• Normalkost. Normalkost är det alternativ som de flesta sjuka ordineras.
• Specialkost. Specialkost definieras som mat vid specifika sjukdomstillstånd.
• Energi- och proteinberikad kost. Energi- och proteinberikad kost ordineras på indikationen sviktande aptit.
• Konsistensanpassad kost.
• Kosttillägg.
• Livsmedelshygien.

Vad bör göras om en person har svårigheter med att äta tugga och svälja?

Om du upplever att det är svårt att tugga eller svälja kan du kontakta din vårdcentral eller annan vårdgivare. Där får du hjälp med att komma i kontakt med en dysfagilogoped, som är specialist på sväljning och de problem som kan uppkomma med sväljningen. Hen kan bedöma dina problem.