Innehållsförteckning
Sociala medier skapar valmöjligheter för kommunaktion vilket ger möjlighet till snabb kontakt med människor både på nära och långt håll. Detta kan vara positivt för folkhälsan eftersom sociala medier bland annat gör att människor känner sig delaktiga.
Hur användningen av sociala medier påverkar självkänslan varierar. Trygga barn är mindre sårbara för negativt gensvar, medan redan utsatta eller känsliga barn kan påverkas mer. Samtidigt behöver inte användandet av sociala medier vara negativt. Tvärtom kan olika chattgrupper och forum på nätet vara en skyddad fristad.
Hur kan människor göra skillnad på sociala medier?
Nätverkseffekten i sociala medier Det vill säga – ju fler människor som använder en tjänst, desto högre är värdet av tjänsten. Vad nätverken lever på är alltså sina användare och dess förmåga att bete sig som en flock i ett nätverk.
En fördel med sociala medier är dess förmåga att öka en ung persons möjligheter att dela med sig, bry sig och jämföra sig med andra. Det gör att de kan fokusera på saker som alltid har varit viktiga för unga människor: deras hemligheter, image, utseende och osäkerheter.
Hur kan man använda sociala medier på olika sätt?
Sociala medier är ett begrepp som innefattar flera plattformar där du som användare kan lägga upp bild, videor och texter för att kommunicera och interagera med andra användare. Facebook, Instagram, YouTube, LinkedIn, Twitter och Snapchat är några exempel på sociala medier.
Analysen visar att skärmtiden har ett samband med elevers psykiska hälsa. Hansen (2019, s. 142) skriver att barn och ungdomar med skärmtiden över två timmar ökar risken för depression. Ångest och depression är dubbelt så vanligt bland de som använder skärmar sju timmar per dag än de som är sparsamma med skärmtiden.