Innehållsförteckning
Vilken är Kolhydraternas huvudsakliga uppgift?
Varför behöver vi kolhydrater? Det mesta av kolhydraterna bryts ner i kroppen till sockerarten glukos, som behövs som energi till cellerna. Glukos lagras i levern och musklerna i form av glykogen som fungerar som energireserv. Hjärnan använder glukos som bränsle och behöver ungefär 100 gram glukos om dagen.
Vad är Kolhydraternas minsta beståndsdel?
Så gott som alla kolhydratrika livsmedel har glukos som minsta beståndsdel. Det innebär att det är glukos som kommer in i din kropp oavsett om du ätit bönor, pasta, råris eller vitt bröd.
Vad är fria fettsyror?
Maten som vi tuggar i oss bryts successivt ner i allt mindre beståndsdelar under sin väg ner till tunntarmen (A). Fettet finns nu i form av triglycerider som bryts ner till fria fettsyror.
I vilka former lagras energi i kroppen?
Får vi i oss för mycket energi, oavsett om den består av kolhydrater, protein eller fett, så lagras överskottet som fettvävnad. Om vi får i oss för lite energi så börjar kroppen tära på sina egna reserver, i form av fettvävnad och muskler.
Vad består snabba kolhydrater av?
Snabba kolhydrater är de kolhydrater som tas upp snabbt av kroppen, de har alltså ett högt GI-värde. Man hittar snabba kolhydrater i t ex vit pasta, vitt ris, vitt mjöl, potatis, godis och läsk. Om man vill få i sig färre snabba kolhydrater kan man byta ut dem mot bättre alternativ i sin kost.
Var bryts fettsyror ner?
Fetter. Fetter börjar brytas ner i magsäcken av magsafterna som produceras i levern tillsammans med galla från gallblåsan. Detta sker långt ner i magsäcken, nästan nere i tolvfingertarmen. Matsmältningsenzymerna i tarmarna bryter ner fettet ytterligare i fettsyror och kolesterol.
Vad händer med energin i kroppen?
När vi arbetar med vår kropp omvandlas kemisk energi till mekaniskt arbete i våra muskler. Kroppens sätt att ta upp matens kemiska energi och få ut den i kroppen är att bilda ATP, det är ATP som driver kroppen. ATP bildas i våra mitkondrier.