Innehållsförteckning
Hur bygger koltrasten bo?
Koltrasten bygger sitt öppna bo lågt i täta träd och buskar. Kan även bygga nära människan i cykelkorgar, hängrännor, blomlådor och under motorhuven på fordon.
När föds koltrastens ungar?
Häckning. Lägger 2–6 ägg i april-maj. Endast honan ruvar, ruvningstid 11–14 dygn. Ungar i boet 12–16 dygn.
Var lever koltrasten?
Koltrasten förekommer allmänt i hela södra och mellersta Sverige ända upp till norra Värmland och uppför Norrlandskusten. Individtätheten avtar ju längre norrut i Sverige man kommer. Man räknar med att den svenska populationen består av mellan en och två miljoner par.
Hur många kullar får koltrasten?
Ofta är det endast hanen som hjälper ungarna att hit- ta föda under den sista tiden, då honan redan ligger och ruvar på en andra kull. Beroende på var i landet och i vilken miljö koltrastarna finns, så lägger de från två och upp till fyra kullar under en häckningssäsong.
Vad ska man ge koltrastar?
Havregryn en favorit En matfavortit hos många fåglar är havregryn. Grynen brukar bli ännu mer lockande om man kvällen innan dränkt in dem med någon vegetabilisk olja, typ rapsolja. När man lägger ut grynen på morgonen brukar koltrastar vara de första som kastar sig över födan.
Vad gillar koltrastar att äta?
Rätt mat till rätt fågel
| Bergfink | Solrosfrö och hampfrö |
|---|---|
| Koltrast | Solrosfrö, frukt och bär |
| Nötväcka | Solrosfrö, hampfrö och jordnötter |
| Pilfink | Solrosfrö, hampfrö, jordnötter och talgbollar |
| Sidensvans | Frukt och bär |
När kläcks Starens ägg?
Staren bygger ett slarvigt bo i en naturlig eller konstgjord håla, och lägger vanligtvis 5–6 ljusblå ägg. Äggen kläcks efter två veckor och ungarna stannar i boet i ytterligare tre veckor. Arten är allätare, och lever av en mängd olika ryggradslösa djur men även frön, frukt och bär.
Vad ska man mata koltrasten med?
När kommer koltrasten till Sverige?
Koltrasten flyttar i regel söderut på vintern, men i år har det rapporterats om ovanligt många koltrastar som stannat kvar i framför allt Mälardalen. Det säger Mats Grahn, ornitolog och professor i evolutionsbiologi, i en intervju i Sveriges Radio.