Hur kommunikation och skapande hör ihop?
Att skapa och kommunicera på ett kreativt sätt med yngre barn handlar om att erbjuda rikligt med intryck, erfarenheter och möjligheter. De skapande erfarenheterna kan bidra till att barn lär sig kommunicera och uttrycka sina upplevelser genom att berätta, upptäcka, fundera och växa i sitt vetande.
Vad i förskolans miljö och i pedagogernas förhållningssätt är viktigt för barns lek och lärande?
Sammanfattningsvis pekar resultaten på att leken är viktig för barnens utveckling och lärande och att pedagogerna vill ge leken plats och prioritet i förskolan. För att leken ska utvecklas behöver pedagogerna delta i leken samt ge tid, plats och näring i form av upplevelser och material.
Vad menas med att skapande kommunicerar hur kan känslor komma till uttryck via skapande verksamheter?
Barn använder sig av olika uttrycksformer för att försöka förstå och tolka sig själv och sin omgivning. I förskoleverksamheten kan barnen få uttrycka sig genom bland annat bild, musik, drama, teknik, dans med mera. Dessa ämnen kan synliggöras för barnen genom en gemensam kommunikation med kamrater och pedagoger.
Hur kan känslor komma till uttryck via skapande verksamheter?
Skapande verksamhet handlar i praktiken alltid om att ta i bruk sina känslor och lära sig genom att göra. Genom skapandet kan barn ge uttryck åt sina aggressioner, rädslor och svårigheter i livet, samtidigt som de kan känna lyckan i själva skapandet och ge utlopp för sin fantasi och sina drömmar.
Vad är en pedagogisk lärmiljö?
Svar: Lärmiljö kan beskrivas som hela den miljö och de sammanhang som en person befinner sig i under exempelvis en skoldag. Lärande sker i interaktion, det vill säga i samspel med andra och för att alla ska vara delaktiga så krävs en god lärmiljö.
Vilken betydelse kan den pedagogiska miljön ha för leken?
Miljön har betydelse för barns lek, vilket betonas i läroplan för förskolan, som lyfter att miljön ska främja barns lek och vara utformad så att barnets utveckling stimuleras genom lek, lustfyllt lärande och kreativitet (Lpfö98, rev, 2016, s. 6–7).