Hur uppkom adeln i Europa?
Adeln har sina rötter i medeltidens feodalism. Feodalväsendet grundade sig på att kungamakten delade ut jordområden, län (län = feodum) på livstid till stormän (vasaller) som en belöning för insatser i krig. Med tiden kom länen att betraktas som ärftliga, vilket gav dessa stormannasläkter en mycket starkare ställning.
Vad gjorde borgarna under stormaktstiden?
Borgare kallades de som ägnade sig åt hantverk och handel, och som ägde en del i en stad, ett så kallat burskap. Borgarna var tvungna att betala skatt till staden och delta i brandskydd, nattvakt och försvar. De hade också skyldighet att göra krigstjänst åt kungamakten.
Hur bodde borgarna under stormaktstiden?
Borgarna bodde i städerna, men en stad på 1600-talet var inte vad vi kallar en stad idag. En stad var en by där handel och hantverk bedrevs men det var också en plats för jordbruk och boskapsskötsel.
Hur man levde på stormaktstiden?
Borgare kallades de som ägnade sig åt hantverk och handel, och som ägde en del i en stad, ett så kallat burskap. Borgarna var tvungna att betala skatt till staden och delta i brandskydd, nattvakt och försvar. De hade också skyldighet att göra krigstjänst åt kungamakten. Många städer växte upp under medeltiden.
Hur och varför bildades adeln?
Adel (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp. Oftast syftar ordet på en grupp som av främst militära skäl uppstod i feodalsamhället och som (vanligen av en kung) beviljades lagstadgade, vanligen ärftliga privilegier förenade med titlar och särskilda heraldiska rangtecken.
Hur levde bönderna under stormaktstiden?
Utanför åkrarna låg byns allmänning: ängar, hagar och skogar, som var gemensamt för alla bönderna i byn. Här skördade man hö som delades upp mellan gårdarna och här gick även hela byns boskap. Hur åkerbruk och boskapsskötsel skulle gå till stod nedskrivet i landskapslagarna.