Vad händer i kroppen vid ackumulering?
PBB absorberas lätt från mag-tarmkanalen och sprids sedan bland kroppens vävnader. Det är i huvudsak i levern och fettvävnad som detta miljögift sedan ackumuleras. Det finns 209 teoretiskt möjliga kongener av PBB och dessa bestäms av brommolekylernas antal samt positioner (OECD, 1994).
Vad menas med bioackumulation?
Bioackumulation är när miljögifter stannar kvar och lagras hos en biologisk organism, vanligtvis ett djur. Djuren får ofta i sig gifterna via maten och mer miljögifter lagras i kroppen ju äldre de blir. Bioackumulation av miljögifter påverkar framför allt djur högt upp i näringskedjan, till exempel rovdjur.
Hur går bioackumulation till?
Bioackumulering är då när en kemikalie eller annan förorening tar sig in i en organism genom olika typer av exponeringsvägar. Dessa kan vara via passiva och då vara ett upptag från miljön runt omkring exempelvis via luften för landlevande organismer eller via vatten för vattenlevande organismer.
Vad är skillnaden på biomagnifikation och bioackumulation?
Bioackumulation syftar till ansamlingen av ett miljögift i celler och vävnader hos en enskild individ med tiden, medan biomagnifikation syftar till den anrikning som sker med ökade trofinivå i näringskedjan.
Vad innebär det att miljögifter ofta är fettlösliga?
De flesta organiska miljögifter är fettlösliga, dvs. de lagras i fettvävnaden oss olika organismer och utsöndras inte via ämnesomsättningen. Rovdjur, så kallade toppredatorer, kan lagra vissa långlivade föroreningar i ännu högre koncentrationer än bytesdjuren, ett fenomen som kallas biomagnifikation.
Vad är Biomagnifiering?
Bioackumulering och biomagnifiering Ofta handlar det om fettlösliga ämnen. Koncentrationen av dessa ämnen ökar högre upp i näringskedjan. Det innebär alltså att större rovdjur ofta har högre halter av miljögifter i sig jämfört med smådjur längre ner i näringskedjan. Detta kallas för biomagnifiering.