Innehållsförteckning
Vad kan man bli för specialistläkare?
Några exempel på specialiseringar är: Patolog, barnneurolog, embryolog, narkosläkare, kardiolog, radiolog, reumatolog, dermatolog, onkolog, gynekolog, förlossningsläkare, neonatalläkare, epidemiolog, psykiatriker, smärtläkare, rättsläkare och immunolog.
Hur många specialistläkare finns det i Sverige?
År 2018 var 34 604 personer registrerade som sysselsatta inom hälso- och sjukvården som läkare av olika rang och med olika specialiteter. För vår studie drogs ett slumpmässigt urval om 7 200 läkare.
Vad gör en specialläkare?
Du upplyser även patienten och dennes anhöriga om eventuella biverkningar av olika behandlingar och mediciner. De flesta läkare i Sverige väljer att specialisera sig inom någon av de 63 specialiteterna som finns. Det finns 44 basspecialiteter, 9 grenspecialiteter och 10 tilläggsspecialiteter.
Vad krävs för att bli kirurg?
En kirurg är en specialistläkare, dvs man är i grunden läkare. Du måste först läsa Läkarprogrammet, som från höstterminen 2021 är en 6-årig utbildning på heltid på högskolenivå och sedan genomgå specialistutbildningen på 5 eller 5,5 år. Det är på specialistutbildningen som du specialiserar dig inom kirurgi.
Hur länge läser man till specialistläkare?
För att bli specialistläkare måste du först utbilda dig till läkare på universitet/högskola, den utbildningen är 5,5 år lång. Antagningspoängen för läkarprogrammet kan se olika ut beroende på var i Sverige du studerar men oftast ligger det mellan 21,5-22,5 poäng.
Hur mycket tjänar en specialistläkare 2021?
För färdiga specialistläkare var medianlönen 66 000 kronor per månad och för överläkare var den 78 900 kronor per månad. För de läkare som arbetar på ett akutsjukhus eller i en annan så kallad dygnet-runt-verksamhet tillkommer ofta jour- och beredskapsersättning, utöver grundlönen.