Innehållsförteckning
Varför behövs reaktiv effekt i elnätet?
Reaktiv effekt behövs exempelvis för att magnetisera elmotorer så att de kan starta, den behövs då bara i elledningen nära motorn. Men ute på elnätet är den reaktiva effekten ungefär som skummet i ett ölglas – det är visserligen också ”öl” liksom den aktiva effektens ”rinnande öl” men det stjäl onödigt utrymme.
Vad orsakar reaktiv effekt?
Reaktiv effekt (Q) Den reaktiva effekten är den effekt som tillförs från elnätet och inte blir till nyttigt arbete i en apparat. Den reaktiva effekten uppstår i induktiva och kapacitiva laster. Exempel på induktiva laster är motorer och lysrörsarmaturer.
Hur reaktiva laster påverkar elnätet och hur det hanteras i elnätet?
Reaktiva effektflöden tar upp plats i elnätet och lämnar mindre utrymme för aktiv effektöverföring – vilket är den effekt som majoriteten av laster på elnätet förbrukar. Man kan lite slarvigt jämföra fenomenet effekt med ett glas öl.
Varför leder reaktiv Effektransport till aktiva effektförluster?
Varför leder transport av reaktiv effekt till förlust av aktiv effekt? Sker i andra hand, reaktiv effekt påverkar magnetfältet och det inducerar ström som leder till aktiva effektförluster. Q tar plats på nätet utan att uträtta arbete -> mindre P får plats -> förlust.
Hur man använder reaktiva laster?
Om en last har en reaktiv komponent (dvs har kapacitans eller induktans) hamnar spänning och ström ur fas med varandra. Den reaktiva belastningen orsakar ström att flyta, men den kan inte göra något nyttigt arbete. En rent resistiv belastning har en effektfaktor på 1 och en fasvinkel på 0.
Vilken komponent används för att Faskompensera induktiva laster?
En induktiv last kompenseras med en kapacitiv last och en kapacitiv last kompenseras med en induktiv last. Många av de apparater som ansluts till elnätet ger upphov till större eller mindre reaktiva effektkomponenter. Exempel på laster med betydande reaktiva komponenter är växelströmsmotorer och lysrörsarmaturer.