Varför släktforskning?
Släktforskning är historien om varför du är där du är, varför du har blivit den du har. Man upptäcker snart att ens egen tid kanske inte alls är så unik som man först trott, folkomflyttningar till och från Sverige har varit bra mycket större tidigare i historien än vad de är idag.
Hur presentera släktforskning?
Andra program på svenska på marknaden är GeneWeb, och Winfamily. Det finns också en hel del program på engelska. Det finns också hemsidor där du kan lägga upp släktträd och information gratis (men då endast med begränsad tillgång till andras forskning) såsom Familjeband och Ancestry.se.
Hur läser man Mantalslängder?
I marginalen till mantalslängderna har skrivarna ibland antecknat annan information som är av intresse för oss släktforskare. Det kan handla om att personer är blinda, sjukliga eller fattiga. I vissa fall får vi till och med information om vart en familj flyttar när de lämnar gårdsbruket.
Hur organisera släktforskning?
– Många använder ett släktforskningsprogram som ramprogram till att knyta foton och dokument till en viss person, men så gör inte jag. Jag förvarar allt i arkivkartonger, sorterade i alfabetisk ordning. På datorn sammanställer jag information i Worddokument. Jag använder släktforskarprogrammet Disgen.
Hur gör man en antavla?
Fadern till en person får alltid det dubbla numret och modern får det dubbla numret plus ett. Alla personer i antavlan med jämnt nummer är alltså män och alla personer med ojämnt nummer är kvinnor med undantag för probanden. På samma sätt kan man enkelt gå framåt i tiden i antavlan.
Vad är ett mantal?
Ordet mantal används redan i fornsvenska om antal av män eller människor. Det återkommer i termer som mantalsregister, mantalslängd, mantalsskrivning. I fastighetssammanhang betecknar 1 mantal ett hemman (en gård) som i början av 1600-talet ansågs kunna försörja en familj.
Vad betyder Mantalslängder?
Mantalsskrivning var i äldre tider i Sverige en årlig registrering av befolkningen i en mantalslängd. Den motsvaras i dag av folkbokföringen som förs av Skatteverket, det lokala skattekontoret. Mantalskrivningen grundades, sedan 1946, på kyrkobokföringen per den 1 november året innan mantalsåret.