Innehållsförteckning
- 1 Vilka olika inlärningsstilar finns det?
- 2 På vilket sätt lär du bäst in var de olika reglagen finns?
- 3 På vilket sätt lär du dig bäst när du ska lära dig ny kunskap?
- 4 Vilken lärstil är jag?
- 5 Vilka pedagogiska teorier finns det?
- 6 Varför är det bra att man känner till dessa intelligenser inom det pedagogiska arbetet?
- 7 Hur lär jag?
Vilka olika inlärningsstilar finns det?
Man pratar i dag ofta om fyra vedertagna lärstilar – den auditiva, som lär sig genom att lyssna och tala, den visuella, som lär sig genom text och bild, den taktile, som lär sig med händerna, och den kinestetiske, som lär sig genom att engagera hela kroppen.
Vad är din lärstil?
De fyra lärstilarna är: Visuellt lärande – lär bäst och i första hand genom att använda synen som kanal. Auditivt lärande – lär bäst och i första hand genom att lyssna och prata. Kinestetiskt/taktilt lärande – lär bäst och i första hand genom att göra och utföra och göra, använder kropp och känslor.
På vilket sätt lär du bäst in var de olika reglagen finns?
Auditiv inlärningsstil innebär att hörseln är det viktigaste redskapet när man ska lära sig något. När man lyssnar minns man allra bäst och det är då man lär sig. Därför är det bra om den som är auditiv utnyttjar alla tillfällen att höra information och fakta.
Finns det en lärstil som fungerar för dig?
Även om vi självklart använder alla våra sinnen har vi ofta en starkare dragning åt någon av lärstilarna. För att nå bästa resultat tänk på att i en inlärningssituation variera dina metoder, så att alla stilar tillfredsställs. – Erfarenhetsutbyter och löser problem lättast genom att prata och lyssna på andra.
På vilket sätt lär du dig bäst när du ska lära dig ny kunskap?
sätt att ta in ny kunskap på. En del lär sig bäst genom att läsa först och lyssna sedan. Andra vill helst inte läsa utan börja med att diskutera. En tredje grupp vill direkt sätta igång att testa och göra.
Hur kan man använda sina starka intelligenser som pedagog?
När eleven får möjlighet att själv inhämta sina kunskaper, på sina villkor kommer ofta också lusten att lära och förmåga att lära. Därför är det så viktigt att skolan strävan efter att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling (Fritzes, 1994).
Vilken lärstil är jag?
Sätt ett kryss efter varje påstående som du tycker stämmer in på dig. I slutet av testet räknar du samman hur många kryss du har efter visuell, auditiv samt kinestetisk/taktil. Tänk på att detta bara ger en liten fingervisning.
Vilka är de 4 Lärstilarna?
Med begreppet inlärningsstilar syftar vi på Rita Dunns fyra alternativa sätt att lära (se rubrik 2.3) – visuellt (att se), auditivt (att lyssna), taktilt (använda händerna) och kinestetiskt (använder kroppen). Använder vi oss av begreppet learning styles menar vi både lärstilar och inlärningsstilar.
Vilka pedagogiska teorier finns det?
Pedagogiska teorier
- Pedagogisk psykologi. Pedagogisk psykologi handlar om lärprocessernas och utvecklandets psykologi och tar sin utgångspunkt i kunskap och teorier om hur människor lär och utvecklas, både individuellt och socialt.
- Pedagogisk sociologi.
- Pedagogisk filosofi.
Vad är min lärstil och hur bör jag arbeta för att lära mig på bästa sätt?
Om du lär dig bäst genom synen och synintryck till exempel genom att läsa böcker och anteckningar, un- dersöka diagram och bilder så är du en så kallad visuell person. Mindmaps, kartor och tabeller är bra hjälp- medel för den visuelle! Lär du dig bäst genom hörselintryck och av att lyssna är du en auditiv person.
Varför är det bra att man känner till dessa intelligenser inom det pedagogiska arbetet?
Han menar med sin forskning att man genom att stimulera alla dessa intelligenser från en individuell utgångspunkt, genom att arbeta med projekt och andra former av självbedömning, ger elever bättre möjligheter att utvecklas efter deras potential. (Gardner, 1998).
Vad innebär visuell-spatial?
Visuell-spatial intelligens är också en av de tre klassiska intelligenserna som ofta mäts med traditionella intelligens/IQ-test. I traditionella intelligenstest mäts denna förmåga ofta genom att testpersoner får vrida och vända på tredimensionella figurer. De får också föreställa sig hur olika mönster förändras.