Innehållsförteckning
- 1 Vilka regler finns i personuppgiftslagen?
- 2 Under vilka förutsättningar kan en behandling av personuppgifter generellt anses vara laglig ange lagrum?
- 3 Vad räknas enlig PUL som känsliga personuppgifter?
- 4 Vilka grundläggande rättigheter finns i Dataskyddsförordningen?
- 5 Vad händer om man bryter mot GDPR?
- 6 Vilka sorters författningar har vi i Sverige?
Vilka regler finns i personuppgiftslagen?
I personuppgiftslagen står det bland annat att personuppgifter måste behandlas korrekt och bara får behandlas för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Informationen som samlas in måste vara relevant i förhållandet till syftet med behandlingen.
Under vilka förutsättningar kan en behandling av personuppgifter generellt anses vara laglig ange lagrum?
a) Den registrerade har lämnat sitt samtycke till att dennes personuppgifter behandlas för ett eller flera specifika ändamål. b) Behandlingen är nödvändig för att fullgöra ett avtal i vilket den registrerade är part eller för att vidta åtgärder på begäran av den registrerade innan ett sådant avtal ingås.
Vad är det viktigaste syftet med personuppgiftslagen?
Syfte. Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter (1 § PuL).
Finns PUL kvar?
Personuppgiftslagen (PUL), som byggde på dataskyddsdirektivet, upphörde att gälla den 25:e maj 2018. PUL ersattes då med dataskyddsförordningen (GDPR). Dataskyddsförordningen gäller i hela EU och många delar i förordningen liknar de regler som fanns i PUL.
Vad räknas enlig PUL som känsliga personuppgifter?
Med känsliga personuppgifter menas uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening och uppgifter om hälsa, en persons sexualliv eller sexuella läggning, genetiska uppgifter och biometriska uppgifter för att entydigt identifiera …
Vilka grundläggande rättigheter finns i Dataskyddsförordningen?
Ett av syftena med dataskyddsförordningen (GDPR) är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Rätten till privatliv uttrycks i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR).
Finns personuppgiftslagen?
Den svenska personuppgiftslagen ersattes den 25 maj 2018 av EU:s dataskyddsförordning (GDPR), som presenterades 2012. Reformen avser att modernisera EU:s dataskyddsdirektiv från 1995 och reglerar även lagring av personuppgifter.
Vilken författning avses?
Författning: ett samlingsnamn på lag, förordning och föreskrift. Lag: regler som får konsekvenser för enskilda medborgare och företag måste finnas i form av lagar, vilket innebär att riksdagen fattar beslut om dem.
Vad händer om man bryter mot GDPR?
En nyhet är att Datainspektionen kan besluta att ett företag som inte följer reglerna i förordningen ska betala en administrativ sanktionsavgift, vilket är en form av böter. Sanktionsavgiften kan vara upp till 20 miljoner euro eller fyra procent av den globala årsomsättningen.
Vilka sorters författningar har vi i Sverige?
I Sverige finns det olika sorters författningar: lagar, förordningar och föreskrifter.
Vad är Normgivningskompetens?
Riksdagen kan också ge regeringen möjlighet att i sin tur delegera viss normgivningsmakt vidare till myndigheter, som då kan besluta om föreskrifter. Riksdagen är dock, i princip, förhindrad att delegera normgivningsmakt direkt till myndigheter. Regeringen tilldelas också viss egen normgivningskompetens.