Innehållsförteckning
Hur funkar pacemakern?
En pacemaker består av två delar. Den ena delen är pacemakerdosan, som är en inkapslad dator med batteri. Den andra delen är elektroderna, som känner av hjärtrytmen och vid behov avger elektriska impulser som får hjärtat att dra ihop sig. I operationssalen får du ligga på rygg på ett operationsbord.
Hur ser pacemakern ut?
En pacemaker ser ut som en liten dosa. Den har en eller två elektroder, det vill säga tunna elledningar som leder in i hjärtat. Oftast opererar man in pacemakern under nyckelbenet. Pacemakern läser av hur hjärtat slår.
Hur registrerar pacemaker hjärtats egna aktivitet?
En pacemaker kan alltså registrera hjärtats egna aktivitet och reagera (baserat på programmerade algoritmer) därefter. Elektroden i höger förmak registrerar förmaksdepolarisation (P-vågen) och elektroden i höger kammare registrerar kammardepolarisation (R-vågen).
Varför får man en pacemaker inopererad?
Den vanligaste anledningen till att få en pacemaker inopererad är att du har återkommande yrselattacker eller svimningsanfall. De uppstår på grund av långa pauser mellan hjärtslagen eller för långsam hjärtrytm. Andra anledningar till att få en pacemaker kan vara trötthet och andfåddhet som beror på en alltför låg puls.
Vad är tröskelvärdet för pacemakern?
Ett tröskelvärde programmeras även för stimuleringen; det värdet bör vara den lägsta möjliga energinivån som resulterar i depolarisation av hjärtrummen. Syftet med ett gränsvärdet för sensing är att förhindra att pacemakern reagerar på störningar och andra elektriska signaler som kan misstolkas som spontan hjärtaktivitet.
Kan hjärtfrekvensen påverka pulspalpationen?
En låg puls i kombination med lågt blodtryck kan, som tidigare beskrivits i översikten, försvåra pulspalpationen. Pulsfrekvensen är inte alltid samma som hjärtfrekvensen. Vid oregelbunden hjärtrytm, vanligen förmaksflimmer, blir slagvolymen och pulsvågen ut i artärerna olika för varje slag.