Innehållsförteckning
Hur känns djup ventrombos?
Vaden kan vara öm och spänd om du klämmer på den. Du kan få värk i benet, vaden eller i sällsynta fall i hålfoten, framför allt när du går och använder vadmuskeln. Ytliga blodkärl på benet kan synas tydligare och kan även kännas ömma. Benet kan kännas tungt.
Vad är en djup ventrombos Vad kan den leda till?
En djup ventrombos är när det uppstår en blodpropp i någon av de djupt liggande venerna. Det brukar hända i låret, vaden, bäckenet, armen eller axeln. Området kring proppen blir ofta varmt, svullet och rött, och kan göra ont. Om det vill sig illa kan proppen lossna och åka in i lungans blodkärl.
Hur uppkommer djup ventrombos?
Djup ventrombos (DVT) orsakas av bildandet av en blodpropp (trombos) i benets djupa vener. Det exakta antalet personer som drabbats av DVT och PE (lungemboli) är okänt. DVT uppstår när en blodpropp (trombos) bildas i en eller flera av de djupa venerna i kroppen, vanligtvis i benen, ljumsken eller armen.
Hur akut är DVT?
Vid låg klinisk sannolikhet för DVT kan den biokemiska markören D-dimer ge vägledning. Låg klinisk misstanke och normal D-dimer (nedbrytningsprodukt av fibrin) utesluter med hög säkerhet behandlingskrävande ventrombos. Vid måttlig/hög sannolikhet/osäkerhet för DVT remitteras akut för ultraljud.
Kan man träna med blodpropp i benet?
Om du tränar aktivt bör du prata med din läkare om vilken grad av träning som är lämplig under pågående behandling. Sporter och aktiviteter där slag mot kroppen förekommer bör undvikas (lär dig mer om att leva med din sjukdom). Läs även mer i biblioteket om hur man förebygger blodpropp inför till exempel operation.
Hur man vårdar en patient med ventrombos?
För patienter med proximal djup ventrombos minskar obehag som bensvullnad och smärta snabbare vid uppegående med kompression än vid strikt immobilisering (2). Graderade kompressionsstrumpor minskar utvecklingen av posttrombotiskt syndrom under två års tid efter proximal djup ventrombos (3).
Hur länge kan man ha en blodpropp i benet?
Den som tidigare har haft en blodpropp har också större risk att drabbas en gång till. De flesta som har haft en blodpropp blir mycket bättre redan efter några veckor. Blodpropp i ben eller lunga, så kallad venös tromboembolism (VTE), är en av våra vanligaste kärlsjukdomar.
Varför får man ytliga proppar?
Vid blodkärlsinflammation i ljumsken eller då åderbråck saknas, misstänk blodpropp i benet. Akutremiss till sjukhus. Ytlig blodpropp belägen nedanför knät: Stryk på heparinsalva eller antiinflammatorisk salva. Även en stödstrumpa kan ha effekt.