Hur påverkas jordarten silt när den kommer i kontakt med vatten?
Silt (finmo och mjäla) suger snabbt upp vattnet och håller det kvar. En jordart som innehåller mycket silt börjar lätt flyta om den är vattenmättad, vilket innebär att risken för skred ökar.
Vad kan ras och skred få för konsekvenser?
Jord, sten, grus och sand som kommer i rörelse kan skada både människor och samhällets infrastruktur. Ett skred kan dra med sig hus eller hela bostadsområden, och skära av vägar eller järnvägar. Tuveskredet 1977 är exempel på ett skred med stora konsekvenser. Skredområdet var delvis bebyggt och nio personer omkom.
Vad händer under ett jordskred?
Skred, eller jordskred, uppkommer när hållfastheten i marken försämras såpass att marken inte längre är i jämvikt utan börjar att röra på sig. Jorden rör sig då snabbt över en eller flera glidytor. Jordskred förekommer i finkorniga jordarter såsom silt och lera.
Hur kan man spåra historiska skred?
Nedre navigering undersidor
- Samordnat kartunderlag för ras, skred och erosion. Riksöversikt över finkorniga jordars skredbenägenhet. Skredkänslighet i olika jordarter.
- Sur sulfatjord – en potentiell miljöbov.
- Samverkan kring kris- och riskhantering.
- Stranderosion och stigande havsnivåer.
Vad används silt till?
Silten benämns även flytjord eftersom den helt förlorar sin hållfasthet när den mättas med vatten. Ravinbildning är vanligt förekommande i siltområden. I torrt tillstånd kan materialet cementera genom negativa portryck och kan då bilda höga och mycket branta slänter, som i Norrland kallas nipor.
Vilka jordarter är känsligare för skred och ras?
Skred förekommer i silt- och lerjordar. Skred kan även inträffa i siltiga eller leriga moräner om moränen är vattenmättad.
Vad skulle kunna leda till att ett skred plötsligt utlöses?
Faktorerna ger upphov till: Förändrad grundvattennivå (förändrat portryck) Uttorkning eller ökad markfuktighet. Tjälning och tining.
Vad menas Kontinentalplattor?
En kontinentalplatta, eller tektonisk platta, är ett avsnitt av jordskorpan och allra översta delen av manteln, vilka tillsammans kallas för litosfären. Kontinentalplattorna rör sig ständigt i förhållande till varandra. När plattorna rör sig från varandra bildas sprickor och vulkaner.