Innehållsförteckning
Hur påverkas tänkandet av olika strukturer?
Det kognitiva schemat förändras alltså inte vid assimilation. Detta till skillnad från ackommodation där individen ändrar sitt sätt att tänka och tillfogar nya erfarenheter till sitt tänkande. En utveckling av nya kognitiva scheman sker. Många filosofer menar att varje människa till viss del utformar sin inre värld.
Vad är inre och yttre faktorer?
Inre faktorer handlar om våra känslor, behov, erfarenheter, förväntningar och våra intressen. Yttre faktorer handlar om hur vi uppfattar vår omgivning och egenskaper hos sinnesintrycken. Sinnesintryck kan vara olika vad gäller intensitet, storlek, något avvikande, om de förändras, är i rörelse eller upprepas.
Vad används perception till?
Termen perception (av lat. perceptio = uppfattande) brukar i svenskan ofta ersättas med termen ”varseblivning”. Levande varelser använder perception för att hålla sig informerade om sin omgivning och forma ändamålsenliga handlingar. Vi behöver perceptionen för att kunna anpassa oss till verkligheten.
Vad menas med begreppet vakenhetsgrad när det gäller vår perception?
Också det retikulära aktiveringssystemet, RAS, som reglerar vår vakenhetsgrad, påverkar perceptionen och uppmärksamheten. När sinnesorganen tar emot information från yttre stimuli skickas den genom nervimpulser till olika sinnesorgancentra i Hjärnbarken.
Vilka olika psykologiska perspektiv finns?
Alla olika psykologiska perspektiv har uppbyggt sin egen teori. Olika typer av psykologiska perspektiven är: Den biologiska perspektiv, det psykodynamiska, det behavioristiska, det humanistiska, det kognitiva och det socialpsykologiska perspektivet.
Vad är den kognitiva förmågan?
Kognition handlar om hur hjärnan tar in, bearbetar, lagrar och tar fram information. Det är med hjälp av kognitiva förmågor som vi planerar och organiserar vårt arbete på kort och lång sikt, utvärderar resultat, löser problem och fattar beslut.
Vad är orsaken till ett icke fungerande beteende enligt det kognitiva perspektivet?
Enligt teorin om kognitiv dissonans (Festinger, 1957) orsakar inkonsekventa kognitioner höjd psykologisk spänning som människan är motiverad att minska. Det innebär att Festinger utgår från antagandet att personer försöker se till att attityder och beteende överensstämmer.