Hur ser den psykiska ohälsan ut idag?
Att uppge lätta psykiska besvär är vanligt i hela befolkningen. År 2020 var det totalt 41 procent av befolkningen 16–84 år som svarade att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. Av dessa var det 6 procent som uppgav att besvären var svåra, resten svarade att de hade lätta besvär.
Varför hälsofrämjande?
Varför behövs en hälsofrämjande hälso- och sjukvård? Hälsofrämjande arbete kan stärka hälsan i befolkningen så att behovet av hälso- och sjukvårdens insatser minskar; det bidrar till en effektivare hälso- och sjukvård.
Hur olika livsvillkor påverkar hälsan?
Livsvillkoren ligger ofta utanför den enskilda individens omedelbara kontroll, men påverkar förutsättningarna för våra levnadsvillkor. Exempel på levnadsvillkor är individens utbildning, ekonomi, yrke, socioekonomiska bakgrund och boendemiljö.
Hur ser psykisk ohälsa ut i samhället idag?
Enligt en artikel i Svenska Dagbladet menar vissa experter att den inte bara får allvarliga konsekvenser för den enskilde individen utan även för samhället i stort. Idag beräknas den faktiska samhällskostnaden för sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ligga på upp emot 80 miljarder kronor per år.
Hur ser psykisk ohälsa ut i samhället i dag?
Psykisk ohälsa i ung ålder riskerar att ge konsekvenser som påverkar skolgång, framtida arbetsliv och karriärsutveckling. Unga vuxna är generellt en känslig grupp när det gäller inträde på arbetsmarknaden. Om de också har psykisk ohälsa blir det ännu svårare och risken för att hamna i utanförskap ökar.
Hur kan vi göra för att minska stressen i samhället?
Större flexibilitet i arbetslivet är en avgörande faktor för att minska stressen i samhället. Idag drabbas många barn av den stress som råder i arbetslivet, till exempel i förskolor och skolor. I motionen pekar vi också på vikten av flexibilitet och inflytande över den egna arbetstiden.
Vad anses vara orsaken till den ökade psykiska ohälsan bland unga enligt litteraturen?
Vi har i denna rapport försökt finna svar på varför den psykiska ohälsan ökat bland unga. Rapporten pekar bl. a. på att både brister i skolans funktion och förändringar på arbetsmarknaden med allt högre krav på utbildning och kompetens kan ha haft betydelse.