Vad gör en Valenselektron?
En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet). Antalet valenselektroner har stor betydelse för vilka kemiska föreningar atomen kan ingå i, det vill säga antalet bestämmer atomslagets kemiska egenskaper. Se periodiska systemet. Syre har sex och klor har sju valenselektroner.
Vilka regler gäller för de olika Elektronskalen?
Max elektroner i yttersta skal
- K-skal)
- L-skal)
- M-skal)
- N-skal)
Vad är skillnaden mellan grupper och perioder?
De lodräta raderna (kolumnerna) i periodiska systemet kallas för grupper och de vågräta raderna kallas för perioder. Det finns 18 grupper och sju perioder. Ämnena i en grupp har oftast liknande egenskaper. Det beror på att de har samma antal valenselektroner, alltså elektroner i det yttersta elektronskalet.
Vad är ett elektronskal?
Ett elektronskal beskrivs i Bohrs atommodell som ett skal runt kärnan på ett visst avstånd där det får plats ett specifikt antal elektroner som cirkulerar runt kärnan.
Hur många elektroner kan finnas i ett skal?
Antalet e – (elektroner) som maximalt kan finnas i ett skal kan beräknas med denna enkla formel: A n t a l e − = 2 ⋅ n 2, där n är elektronskalets nummer. K-skalet är det första (innersta) skalet, alltså har det 1 som nummer. Via formeln konstaterar vi att det max kan finnas två elektroner i det skalet.
Hur många elektroner finns i K-skalet?
K-skalet är det första (innersta) skalet, alltså har det 1 som nummer. Via formeln konstaterar vi att det max kan finnas två elektroner i det skalet. På samma sätt kan vi konstatera att det får plats 8 elektroner i L-skalet (n = 2) och 18 elektroner i M-skalet (n = 3). Hur elektronerna fördelas i skal
Hur fördelas elektronerna i skal?
Hur elektronerna fördelas i skal. Generellt placeras elektroner i de inre elektronskalen före de yttre. Detta sker på grund av att elektronerna får mindre energi ju närmare kärnan de är.