Innehållsförteckning
Vad grundar sig de svenska och nordiska kostråden på?
I Sverige använder vi oss i första hand av de referensvärden som finns i NNR 2012. På Livsmedelsverket följer vi vad som publiceras av andra organisationer. Ofta är referensvärden för näringsintag desamma eller inte långt ifrån värdena i NNR 2012 eftersom de bygger på samma vetenskapliga grund.
Hur framställs näringsrekommendationer?
Näringsrekommendationerna baseras på data om behov och hälsoeffekter av näringsämnen. Kostråden är som en översättning av näringsrekommendationerna till faktiska matvanor och portioner, och visar hur man kan äta för att få i sig tillräckligt med makronutrienter och mikronutrienter.
Hur många lagade mat per dag?
Vissa äter två lagade måltider, vissa ingen. Lagad mat ger lättare goda förutsättningar för en näringsriktig och varierad måltid. Men det är inget måste för varje måltid. Att äta en eller två lagade måltider får vara upp till dig, dina förutsättningar och din vardag.
Varför äter man a kost?
A-kost är grundkosten för de flesta sjuka. Portionerna är något mindre än en SNR-kost men innehåller samma mängd näringsämnen som kroppen behöver för att läka. en A-kost, beställ en E-kost! E-kost är till patienter som har dålig aptit och inte orkar äta upp en hel portion.
Hur många mål mat om dagen?
Kroppen får lättare att känna hunger och mättnad. Tre större måltider varje dag (frukost, lunch och middag) och 1-3 planerade mellanmål är bäst. Det är inte klockslagen som är viktiga utan regel- bundenheten. Att äta var tredje timme brukar för de flesta innebära att de kan äta 3 mellanmål varje dag.
Vad säger kostråden?
Kostråden visar hur vi via maten kan få i oss den mängd vitaminer och mineraler, protein, fett och kolhydrater som rekommenderas. Råden tar dessutom hänsyn till hur olika livsmedel och matvanor påverkar hälsan, matvanor och mattraditioner i Sverige och hälsoproblem i befolkningen.
Vad är Riksmaten?
Den senaste undersökningen om vuxnas matvanor är Riksmaten vuxna 2010-11 då nära 1800 personer mellan 18 och 80 år deltog. Undersökningen visade att matvanorna bland vuxna i Sverige har blivit bättre, men är inte tillräckligt bra för att främja hälsa i befolkningen på kort och lång sikt.