Vilka har ansvaret for att konsrollerna och vad vi anser vara kvinnligt och manligt?

Vilka har ansvaret för att könsrollerna och vad vi anser vara kvinnligt och manligt?

Enligt läroplanen har skolan ett uppdrag att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Läroplanen anger bland annat att skolan ”har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster” och skolan ”ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”.

Vad är traditionella könsroller?

Könsroller – eller genusroller – syftar på socialt och kulturellt kopplade skillnader mellan könen. De kan relatera till beteenden och värderingar, normer och föreställningar, resurser, makt och prestige.

Vad menas med genusteori?

Genusteori handlar om hur människor blir kvinnor och män. Enligt denna teori föds inte människor som kvinnor eller män; de blir det i en socialiseringsprocess. Begreppet har vuxit fram ur en kritik av att kvinnor och mäns livsvillkor annars förklarats med förenklande hänvisningar till kroppsliga skillnader.

Hur ser män på traditionella könsroller i Sverige?

Några exempel på hur könsrollerna är negativa är bland annat hur kvinnor anses vara det svagare könet, samtidigt som män anses vara starkare. De traditionella könsrollerna säger att en kvinna inte kan byta däck på bilen, och en man inte kan gråta, eftersom det är ett tecken på svaghet.

Hur ser samhället på manlig närhet?

Närhet mellan män ses som en tecken på svaghet eller homosexualitet, och den homosexuella mannen får förkroppsliga de feminina känslor som varje man förtrycker. Ingen människa mår bra av att under lång tid pressa tillbaka sina känslor och låtsas vara någon annan än den man är.

Vad kan du läsa i förskolans läroplan om genus och jämställdhet?

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) kan man läsa följande: Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar, liksom de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller.

Hur kan man arbeta med genus i förskolan?

Vi anser att det är viktigt att både flickor och pojkar har ett namn för sitt könsorgan. Orden snippa och snopp används med samma självklarhet av oss. På förskolan undviker vi att säga att barn ”är”. Vi ser istället att barn blir, agerar, och gör på olika sätt i olika situationer.

Hur kan lärare aktivt motverka könsmönster som är begränsande?

Skolan och lärarna har i uppdrag att synliggöra olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Eleverna ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och få en förståelse för hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

På vilka sätt kan kommunikation ske mellan människor och hur kan genus och etnicitet påverka denna kommunikation?

Genom att jämställdhetsintegrera kommunikationen kan en förändra och utmana rådande normer och värderingar. Det påverkar både kommunikationens innehåll när det kommer till vilka frågor som lyfts, vilket arbete som berättas om, vem som tilltalas och vems verklighet som speglas i de budskap som formas.

Vad innebär Genusteorin?

Vad säger läroplanen om genus?

I läroplanerna finns krav om att skolans verksamhet ska vila på demokratisk grund och att skolan ska gynna människors lika värde och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Alla som arbetar i skolan ska bidra till att den präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor.

Hur påverkas barn av genus?

Barnen registrerar hur de vuxna förhåller sig mot varandra och mot barnen och med stor sannolikhet påverkas de av detta. De vuxna kan dessutom vara kluvna i hur de ska förhålla sig angående genus, till exempel kan föräldrar vara oeniga om hur de ska uppfostra sina flickor eller pojkar.