Innehållsförteckning
Vilka kan vara Förrättningsmän?
Nästan alla får vara förrättningsmän, t. ex. får en make eller annan anhörig till en dödsbodelägare eller efterarvinge vara förrättningsman. Även en särskild bouppteckningsförrättare som utsetts av Skatteverket får vara förrättningsman (20 kap.
Vem är Förrättningsmän vid en bouppteckning?
Förrättningsmän: Två oberoende personer som intygar att bouppteckningen gått rätt till. Dödsbodelägare och efterarvingar eller deras ombud får inte vara förrättningsmän. Makar till dödsbodelägare får vara förrättningsmän. Ingivare: Den som har hand om kontakten med Skatteverket.
Kan Dödsbodelägare vara Ingivare?
Dödsbodelägare är de som ärver omedelbart från dödsboet. Efterarvinge är de som ärver först när en dödsbodelägare gått bort. Förrättningsmän är de två utomstående personerna som bekräftar att bouppteckningen gått rätt till. Ingivaren är den person som tar hand om kontakten med Skatteverket för dödsboets räkning.
Kan Bouppgivare och Förrättningsman vara samma person?
En förrättningsman ska vara en kunnig och trovärdig person. Följande personer kan inte vara förrättningsmän: dödsbodelägare, efterarvinge, bouppgivare, boutredningsman, testamentsexekutor eller särskild boutredningsman.
Kan barn till Dödsbodelägare vara Förrättningsman?
Nästan alla får vara förrättningsmän. Till exempel får en make eller annan anhörig till en dödsbodelägare/efterarvinge vara förrättningsman. Även en särskild bouppteckningsförrättare som utsetts av Skatteverket får vara förrättningsman (20 kap. 9 § första stycket ÄB).
Kan svärson vara Förrättningsman vid bouppteckning?
Varken svärsonen eller barnbarnet till den avlidne är dödsbodelägare (förutsatt att det inte finns något testamente som säger annorlunda). Så länge som ingen av dem faller in under något annat utav det ovan uppräknade så kan de alltså båda två vara förrättningsmän.
Vem som är dödsbodelägare?
En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Även den tidigare avlidna maken eller makans efterarvingar är dödsbodelägare i den sist avlidnas bouppteckning (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB).
Vad är en Dödsbodelägare?
Den avlidnes arvingar kallas för dödsbodelägare. Dödsbodelägarkretsen kan i vissa fall ändras. Om någon ska ärva först efter en efterlevande make eller maka kallas han eller hon för efterarvinge. Även genom ett testamente kan en person bli efterarvinge.
Får en arvinge göra bouppteckning?
När någon har dött ska ni som ärver göra en bouppteckning som är en förteckning som visar vad den döda har ägt och eventuella skulder. Du behöver skicka in bouppteckningen senast fyra månader efter dödsfallet.
Hur blir man Bouppgivare?
Den person som känner dödsboet bäst (dvs den som har bäst koll på skulder, tillgångar m m) ska vara bouppgivare (ärvdabalken 20 kap 6 § första stycket). Det finns inget hinder mot att den som är dödsbodelägare också är bouppgivare. Du som dödsbodelägare kan alltså samtidigt vara bouppgivare.