Vilka vävnadstyper vi har och var de finns i kroppen?
Det finns sju vävnadstyper som alla tillsammans bildar kroppen och dess organ; epitel, bindväv, fett, brosk och ben, muskler, nerver, blod och lymfa. Varje typ av vävnad har sina egna kännetecken. Det finns speciella celler som ligger på ett speciellt sätt i vävnaden.
Vad finns det för vävnader i kroppen?
Vävnad[redigera | redigera wikitext]
- Epitel – Vävnad som består av lager av celler, som täcker organens ytor.
- Stödjevävnad – Vävnad som håller ihop saker.
- Muskelvävnad – Vävnad som består av muskelceller som innehåller filament som kan dra ihop sig, röra sig i förhållande till varandra och förändra cellens form.
Var i kroppen finns stödjevävnad?
Det finns olika sorters stödjevävnad: Benvävnad som bygger upp vårt skelett, broskvävnad som är både hållfast och böjlig, fettvävnad som fungerar som en energireserv och bindväv som är både stark och elastisk….Stödjevävnad skyddar och håller ihop kroppen
- bindväv.
- fettvävnad.
- broskvävnad.
- benvävnad.
Vad bygger vävnader upp?
Alla vävnader bildar och bygger tillsammans upp kroppen och kroppens organ. Vävnader består av specialiserade celler med bestämda uppgifter och egenskaper. Från början bildas de från omogna och icke specialiserade celler – stamceller. Stamceller kan delas och bilda nya stamceller, eller mer mogna specialiserade celler.
Vart finns epitelceller?
De vanligaste typerna av epitel är skivepitel, körtel och urotelial.
- squamous – Denna typ finns på ytan av huden och på det inre slemhinnan i munnen, matstrupen och analkanalen.
- Körtel – Denna typ finns i organ i hela kroppen inklusive mage, tjocktarm, bröst och prostata.
- Urotel – Denna typ finns på blåsans inre yta.
Vilken typ av cell finns i en människa?
Vi människor och alla andra djur, alla växter och de flesta svampar är flercelliga organismer som består av så kallade eukaryota celler. Vi är därmed eukaryota organismer. Det finns även encelliga organismer, till exempel bakterier, som består av en enda prokaryot cell.