Innehållsförteckning
Hur bedömer man lunginflammation?
Symtom på lunginflammation Du får en förkylning med hosta, feber och ont i halsen som blir värre efter fyra till fem dagar. Det gör ont när du andas in djupt. Du kan hosta upp slem. Slemmet kan vara vitt, gult, grönt, brunt eller blodblandat.
Vad är en lunginflammation?
Lunginflammation är en vanlig sjukdom hos äldre personer över 65 år eller hos sjuka som ligger mycket stilla. Sjukdomar och åldrande kan försvaga immunförsvaret. Det blir därför svårare att klara av den extra påfrestning som en lunginflammation innebär.
Kan du få lunginflammation i båda lungorna?
Du kan få lunginflammation i en lunga eller i båda lungorna. En lunginflammation i båda lungorna kallas dubbelsidig lunginflammation. En dubbelsidig lunginflammation behöver inte vara mer allvarlig. Du kan också få lunginflammation i endast en del av en lunga. Då är oftast orsaken en bakterie.
Hur ofta får du ett blodprov om du har lunginflammation?
Du får ofta lämna ett blodprov som kallas CRPom läkaren misstänker att du har lunginflammation. Det är ett test för att mäta graden av inflammation. Ibland mäts din syrehalt i blodet med en apparat som sätts på ditt finger. Där mäts ditt blods syresättning vilket kan betyda att du har lunginflammation.
Varför är kall lunginflammation så allvarlig?
Kall lunginflammation beror på en bakterie som heter mycoplasma pneumoniae, som smittar från person till person. Det är dock en mycket liten andel av de smittade – omkring 5 procent, som rent faktiskt blir sjuka av bakterien. Jämfört med ”klassisk lunginflammation” är kall lunginflammation sällan särskilt allvarlig.
Vilka symtom kan en pneumoni ge?
Hosta och feber är kardinalsymtom, men hos äldre människor kan t ex takypné, låggradig feber eller t o m bara förvirring vara tecken på allvarlig pneumoni. Toxiska symtom med kräkningar och diarré är inte ovanliga. Pleuritsmärtor förekommer och kan vara svåra. Såväl huvudvärk som buksmärtor kan dominera bilden.
Vad skall du göra om det är svårt att få in luft i personen?
Andningsbefrämjande åtgärder
- Skapa fri luftväg om det finns luftvägshinder.
- Avlägsna sekret, blod eller föremål från munhålan.
- Lyft käken framåt-uppåt så att tungan och mjukdelarna inte faller bakåt, nedåt i svalget.
- Lossa åtsittande kläder, framför allt sådana som sitter åt runt hals, bröst och midja.