Hur fungerar en Molekylbindning?
Molekylbindning kallas också kovalent bindning eller elektronparbindning. Vid molekylbindning delar atomen på en eller flera elektroner för att uppnå ädelgasstruktur. Hos grundämnen som har gasform vid rumstemperatur är det vanligt att dela på elektroner till exempel syre, kväve, väte, fluor och klor.
Hur funkar elektronskal?
Ett mycket viktig del av hur atomerna beter sig beror på hur deras elektronskal ser ut. Ett elektronskal beskrivs i Bohrs atommodell som ett skal runt kärnan på ett visst avstånd där det får plats ett specifikt antal elektroner som cirkulerar runt kärnan.
Hur uppnår magnesium Ädelgasstruktur?
En magnesiumatom, exempelvis, har två elektroner i sitt yttersta skal. Innan för det skalet är det ädelgasstruktur (som neon). Om en magnesiumatom förlorar sina två yttersta elektroner, tappar den alltså två negativa laddningar. Då får magnesiumjonen laddningen +2, och får 8 elektroner i sitt yttersta skal.
Hur går det till när två väteatomer binds samman?
Väteatomerna binds till syreatomen med kovalenta bindningar, dvs. varje väteatom delar ett elektronpar med syreatomen. En fri syreatom har sex elektroner i sitt yttersta skal. I vattenmolekylen har syreatomen också del i de två väteatomernas elektroner och omges alltså av en elektronoktett.
Hur är Elektronskalen ordnade?
Elektronerna i en atom är ordnade i elektronskal. Elektronskalet närmast atomkärnan kallas K-skalet. Därefter följer man alfabetet. Nästa skal kallas alltså L-skalet o.s.v. De grundämnen med flest elektroner (period 7) har Q-skal.
Hur man uppnår Ädelgasstruktur?
Molekyler kan bildas så att elektroner delas mellan atomer. De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt! Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt = ädelgasstruktur. Detta kallas elektronparbindning eller kovalent bindning.