Trendig

Hur paverkar pacemaker kroppen?

Hur påverkar pacemaker kroppen?

En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Återkommande yrselattacker eller svimningsanfall är en vanlig orsak till att få en pacemaker inopererad. Besvären beror på för långa pauser mellan hjärtslagen.

Varför får man en pacemaker inopererad?

Den vanligaste anledningen till att få en pacemaker inopererad är att du har återkommande yrselattacker eller svimningsanfall. De uppstår på grund av långa pauser mellan hjärtslagen eller för långsam hjärtrytm. Andra anledningar till att få en pacemaker kan vara trötthet och andfåddhet som beror på en alltför låg puls.

Hur registrerar pacemaker hjärtats egna aktivitet?

En pacemaker kan alltså registrera hjärtats egna aktivitet och reagera (baserat på programmerade algoritmer) därefter. Elektroden i höger förmak registrerar förmaksdepolarisation (P-vågen) och elektroden i höger kammare registrerar kammardepolarisation (R-vågen).

Vad är tröskelvärdet för pacemakern?

Ett tröskelvärde programmeras även för stimuleringen; det värdet bör vara den lägsta möjliga energinivån som resulterar i depolarisation av hjärtrummen. Syftet med ett gränsvärdet för sensing är att förhindra att pacemakern reagerar på störningar och andra elektriska signaler som kan misstolkas som spontan hjärtaktivitet.

Hur kan en pacemaker behandla kammararytmier?

En pacemaker kan även behandla kammararytmier, men detta görs genom defibrillering och en sådan pacemaker kallas ICD (Intracardiac Cardioverter Defibrillator). ICD är indicerad i situationer med hög risk för maligna kammararytmier.

Hur har pacemakern påverkat samhället?

Åke Senning var den förste kirurgen som opererade in en pacemaker i en människa. Över 3 miljoner hjärtpatienter världen över kan leva ett bra liv tack vare pacemakern. Pacemakrar har speciella batterier som räcker länge. Man kan ha sin pacemaker i många år.

Kan en pacemaker stanna?

En pacemaker håller oftast mellan fem och tio år innan den måste bytas ut. Vi gör alltid regelbundna kontroller, så att detta kan planeras i god tid. Ofta kan man göra dessa rutinkontroller på distans, så att du inte behöver besöka sjukhuset varje gång.

Share this post