Innehållsförteckning
På vilka sätt är Gustav Vasa och protestantismen viktiga för språkutvecklingen?
Gustav Vasa enade landet och införde en stark centralmakt där hade lade grunden till ett gemensamt nationalspråk. Protestantismen var viktig då dess förespråkare Martin Luther ansåg att Bibeln skulle kunna läsas av alla, inte bara på latin. Därför lät Gustav Vasa översätta Bibeln så den kunde läsas på svenska.
Hur såg Stavningsreglerna ut på 1500 1600 talen?
Man kan dessutom få information om hur människor levde på den tiden och hur brott hanterades. Ny. Hur såg stavningsreglerna ut på 1500- och 1600-talen? Det fanns inga stavningsregler, dessa infördes först på 1800-talet.
Vad hände med Diftongerna i Östnordiska respektive Västnordiska språk?
Det börjar bli egna riken och man talar egna språk och inte dialekter. Diftongerna behölls i norska och isländska men inte svenska och danska. Ett runalfabet kallas runrad. Den vanligaste runraden var futharken.
Hur pratade man på 1500 talet?
Närpesmålet liknar den svenska man talade i Stockholm på 1500-talet och dagens Åbodialekt liknar 1800-talets stockholmska. Det är rikssvenskan som har förändrats och blivit mer ängslig, hävdar språkvetaren Fredrik Lindström.
Hur lät svenskan på 1600-talet?
Under 1600-talet skedde en rad förändringar i syntaxen: det blev allt vanligare med utsatt formellt subjekt istället för att man, som tidigare, hade subjektslösa satser. De oblika subjekten försvann ur språket. Verbens numerusböjning försvann ur talspråket. Svenskan fick under 1600-talet en renodlad VO-grammatik.
Vilka av följande utvecklades från det nordgermanska språket?
Språkvetenskapligt sett hör de flesta av Nordens språk till den indoeuropeiska språkstammen. Det gäller färöiska, isländska, norska, danska och svenska, som alla är nordgermanska språk med ursprung i det samnordiska språket som talades under vikingatiden.
Hur har Gustav Vasas bibel påverkat svenska språket?
Gustav Vasas bibel har haft en sådan betydelse för det svenska språket att man brukar sätta en gräns mellan fornsvenskan och nysvenskan vid utgivningen av Nya testamentet år 1526. Denna text är alltså definitionsmässigt den första text som har skrivits på nysvenska.