Innehållsförteckning
Varför ska man certifiera sin skog?
Genom att du certifierar din skogsfastighet kan du visa att du ställer upp på de krav som ställs. Detta stärker avsättningsmöjligheterna för skogsprodukter. Skogscertifiering kan bidra till att trä och papper blir starkare i konkurrensen med andra material och att marknadsandelarna för skogsprodukter ökar.
Vad är syftet med FSC?
FSC står för Forest Stewardship Council och är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar, genom sitt certifieringssystem FSC.
Vad kostar FSC certifiering?
Enskilda medlemmar betalar en fast årsavgift på 400 kr per år. Medlemmar har möjlighet att ta upp en diskussion med FSC Sveriges styrelse om hur den totala omsättningen och därmed medlemsavgiften ska beräknas.
Vilka är de två certifiering standarderna av trä som används i Sverige?
I Sverige är 46 procent av skogen certifierad med FSC och 30 procent med PEFC (uppgifterna gäller 2004).
Hur mycket skog måste man ha för att kunna leva på det?
Om du inte vill jobba själv, räkna med 1-2% real avkastning, säg att du behöver skog för 30 miljoner då. 60000 m3sk i södra delen. Övrtslagsräknat förstås.
Hur blir man FSC certifierad?
För att certifiera din skog behöver du ha en skogsbruksplan och tydliga rutiner för hur du bedriver ditt skogsbruk. Bland annat rutiner som visar hur du förbereder, genomför och följer upp resultaten av olika skogsskötselåtgärder. Inför en nycertifiering gör certifieraren ofta en förhandsbedömning.
Vilka krav ställs på en skogsbruksplan när man är en certifierad markägare?
Skogsägare med innehav på 20 ha produktiv skogsmark eller mer ska ha en certifieringsanpassad skogsbruksplan (en så kallad grön plan). Finns det ingen grön plan vid avtalstecknande om certifiering ska en grön plan beställas. Planen ska vara upprättad inom 2 år från avtalstecknande och ska uppdateras minst vart 10e år.
Vad är en grön skogsbruksplan?
En skogsbruksplan ger en tydlig bild av hur varje bestånd ser ut i form av volym, trädslagssammansättning, bonitet och ålder. Den ger möjlighet till en långsiktig planering av åtgärder och vid virkesaffärer är planen en mycket god hjälp.