Innehållsförteckning
Vilka olika slags rättskällor finns det?
Den främsta rättskällan är den skrivna lagen, kompletterad av förordningar och andra författningar. Bland övriga rättskällor finns domstolars avgöranden (rättspraxis), sedvänja (sedvanerätt), lagars förarbeten och rättsvetenskaplig facklitteratur (doktrin) samt allmänna rättsgrundsatser.
Vilka olika rättskällor har vi i Sverige?
En vanlig indelning i Sverige är att rättskällorna rangordnas i följande ordning:
- Författningar (lagar med mera)
- Förarbeten (till exempel propositioner)
- Rättspraxis (prejudikat)
- Doktrin (juridisk litteratur)
- Övrigt (bland annat sedvänja)
Vilka rättskällor Känner du till och vem skapar respektive rättskälla?
Författningar, det vill säga bindande rättsregler, är den förnämsta rättskällan. Man brukar säga att författningarna bildar en hierarki. Frånsett EU-rätten så finner vi grundlagarna i toppen när det gäller den svenska, inhemska lagstiftningen. Därefter följer lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter.
Hur ser Rättskällehierarkin ut?
Det finns olika former av rättskällor, såsom grundlagar, lagar, regeringens förordningar, myndigheters föreskrifter och vägledande domar från exempelvis Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen – så kallade prejudikat.
Vilka rättskällor känner du till?
I Sverige är följande rättskällor: lagtext, förarbeten, rättspraxis, doktrin och sedvänja. Högst upp i hierarkin över rättskällorna kommer lagar.
Hur många rättskällor finns det?
Rättskälleläran finns inte officiellt nedskriven någonstans, men i princip finns det fyra centrala rättskällor i svensk rätt: # Lagtext: Det här är den viktigaste rättskällan, och den som. man har som utgångspunkt när man gör en rättsutredning.
Var hittar man rättskällorna?
Var hittar jag rättskällor?
Hur används rättskällor?
Ta del av vilka olika sorters svenska författningar som finns, hur du hittar dem och olika metoder för hur de ska tolkas. Du får också veta mer om hur kompletterande rättskällor som lagmotiv, rättspraxis och litteratur kan användas som tolkningsstöd.
Vad ingår inte i Rättskällorna?
Det är lätt att tro att det som står i en vägledning alltid är den korrekta tolkningen av vad lagen säger men så är det inte. Till skillnad från lagar, domar, förarbeten och föreskrifter så är vägledningarna inga rättskällor.
I vilken publikation finner du Utredningsbetänkanden?
Rapporten kallas då för ett utskottsbetänkande. Ett betänkande kan också vara en rapport med förslag från en särskild utredare eller kommitté som regeringen har tillsatt. Rapporten kallas då för ett utredningsbetänkande och publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).