Innehållsförteckning
Vem kan man uppge som Förrättningsman i en bouppteckning?
Dödsbodelägare (efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare) som har egendomen i sin vård, boutredningsman eller testamentsexekutor ska bestämma tid och ort för bouppteckning samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta den.
Vem utser Förrättningsmän?
Den som ansvarar för bouppteckningen är dödsbodelägarna. Dessa utser förrättningsmän som i sin tur är kunniga inom området att sammanställa dödsboets tillgångar och skulder. Dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dessa kan inte vara förrättningsmän, i övrigt kan vem som helst vara förrättningsman.
Kan Bouppgivare och Förrättningsman vara samma person?
En förrättningsman ska vara en kunnig och trovärdig person. Följande personer kan inte vara förrättningsmän: dödsbodelägare, efterarvinge, bouppgivare, boutredningsman, testamentsexekutor eller särskild boutredningsman.
Kan Förrättningsman och Ingivare vara samma person?
Förrättningsmän: Två oberoende personer som intygar att bouppteckningen gått rätt till. Dödsbodelägare och efterarvingar eller deras ombud får inte vara förrättningsmän. Makar till dödsbodelägare får vara förrättningsmän. Ingivare: Den som har hand om kontakten med Skatteverket.
Måste man ha Förrättningsman vid bouppteckning?
Förrättningsmän: Två oberoende personer som intygar att bouppteckningen gått rätt till. Dödsbodelägare och efterarvingar eller deras ombud får inte vara förrättningsmän.
Vem kan vara Förrättningsmän vid bouppteckning?
Nästan alla får vara förrättningsmän, t. ex. får en make eller annan anhörig till en dödsbodelägare eller efterarvinge vara förrättningsman. Även en särskild bouppteckningsförrättare som utsetts av Skatteverket får vara förrättningsman (20 kap.