Innehållsförteckning
Vad bidrar strålbehandling till?
Fakta 1 Strålbehandling bidrar till 30 procent av all bot mot cancer. 2 Hälften av alla cancerpatienter får någon gång strålbehandling. 3 All strålbehandling sker på onkologkliniker vid ett antal sjukhus runt om i landet.
Hur ofta ger strålbehandling upphov till biverkningar?
Ibland ger strålbehandling dock upphov till sena biverkningar. Den vanligaste av dem är en lungreaktion som kallas för strålpneumonit. Det förekommer hos patienter som fått strålbehandling mot lungvävnaden. Symtomen är hosta, andtäppa och feber. Strålpneumonit uppstår 1–6 månader efter strålbehandlingen.
Hur kan man ge strålbehandling mot cancer?
Strålbehandlingen riktas vanligtvis direkt mot tumören eller metastasen. Om cancern har spridit sig långt, kan man ibland strålbehandla till exempel hela överkroppen. Man kan ge strålbehandling antingen utvärtes med hjälp av en strålbehandlingsutrustning eller invärtes genom att föra strålningskällan på ett eller annat sätt in i kroppen.
Hur kan strålbehandling ges vid prostatacancer?
Strålning kan ges från en riktning eller flera riktningar. Vid prostatacancer kan strålbehandlingen ges med radioaktiva jodkorn som lämnas i prostatan även sedan de har slutat att stråla. Ibland kan yttre och inre strålbehandling kombineras.
Vad är helkroppsbehandling vid bröstcancer?
Vid bröstcancer är det vanligt att så kallad andningsstyrd strålbehandling används för att skona så mycket som möjligt av hjärtat och lungorna. Helkroppsbehandling Hos patienter som ska få nya stamceller vid exempelvis leukemibehandling kan hela kroppen bestrålas på en gång, så kallad helkroppsbehandling.
Kan joniserande strålning användas vid cancersjukdomar?
Att joniserande strålning kan användas vid behandling av cancersjukdomar upptäcktes några få år efter röntgenstrålarnas upptäckt 1896. En pionjär inom radiologin var Thor Stenbeck, verksam i Stockholm. Stenbeck genomförde 1899 världens första framgångsrika strålbehandling av en hudcancer med hjälp av röntgenstrålning.